christian!

jag saknar honom så mycket.. allt känns så värdelöst utan honom! kan du inte komma hem, älskling? snälla..!

jag är så sjukt less på hpda. så jätteless! men ändå gör jag ingenting åt det.. nog är det sjukt. allt som får mig att må bra egentligen är christian, jag kan inte ens förklara hur mycket han betyder för mig.. ingen kommer någonsin förstå, aldrig någonsin. jag vill ge dig hela världen hjärtat, du är på riktigt allt för mig. tack för att du finns gubben, du är helt oslagbar..

imorgon har vi prov. efter skolan ska jag säkert hit till nikkala och fortsätta lukta på christians lakan och kuddar. på hans rum överhuvudtaget! och vänta och räkna minutrarna tills han kommer hem. på torsdag kväll börjar mitt liv bli någonting igen, på riktigt. det är alltså så hjärta kommer hem:) men sen far han igen på söndag/måndag.. och så kommer han hem torsdag nästa vecka KANSKE??!?! om inte så ser jag honom inte på typ 2 veckor... fan vad jobbigt, jag kommer inte palla i längden. det är ändå skönt att komma till nikkala, visst det är bara drygt 1,2mil från stan men ändå är det som att komma till en helt annan värld när man kliver in i det här huset. jag älskar toaletten här, tvrummet, köket, allting. jag älskar den här familjen helt enkelt. hade inte jag fått det här livet så hade jag inte haft något liv alls, jag hade vart världens tråkigaste människa som bara satt inne och hatade mitt liv. jag kan inte ens förklara hur mycket christian har gjort för mig, hur mycket han betyder för mig, och hur mycket jag ser upp till honom.. vi har gjort så jävla mycket ihop och sånt kommer jag aldrig glömma, och snart har det gått 2 helt underbara år, eller snart o snart men i februari. och jag säger då det, dom här två åren i mitt liv har varit mycket mycket bättre än hela min livstid. dvs 14 år, och det ligger ju en viss skillnad där emellan.. tack älskling för att du finns och förgyller min dag.

och mamma, i love u..





inlägget innan detta var opublicerat och är skrivet då jag befann mig i uleåborg, så tro inte att jag är där nu. jag ville bara publicera det. hejdå!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0