jessix

jag har ingenting att göra... lyssnar på bra musik och tänker :o ibland får jag en sjukt bra känsla men jag vet inte av vad.. den kommer sådär ibland, spec när jag lyssnar på musik som är bra :o går inte att förklara hur den känns men det är helt skön... så börjar jag bara tänka tillbaka på tiden för längesen, typ åren 05/06 och jag blir bara glad för att jag har haft så jävla kul ;o jag har haft jätteroligt med alla mina nu och dåvarande vänner och jag skulle aldrig byta ut de tiderna mot någonting annat i hela världen. hade jag haft en tidsmaskin så hade jag direkt skickat mig tillbaka till dom där tiderna då man bara kunde göra vad fan som helst! nu menar jag inte alls att det var för att jag inte hade christian, jag menar att man vågade göra mer grejer då och bara springa runt mitt i natten och älska livet.. varför kan man inte göra det nu? jag vet inte.. men jag hade velat ha det så, och att alla vänner alltid var samlade och fast man vara satt still i flera timmar så hade man jätteroligt.. det är en hel del minnen som bara kommer upp i huvudet, oftast nya och det är ofta, och det blir sådär "ah fan hade vi verkligen så kul?".. det var för bra för att vara sant helt enkelt, det kan inte gå så jävla bra helt enkelt , det måste finnas problem, hallå? nä det var helt enkelt äkta tider.. helt otroligt äkta.. känslan vill inte försvinna :o det är äckligt hur den sitter fast i mig!!!!!!!!!! ta bort den nån snälla, det är självpin, jag vill bara tillbaka

dom här tiderna är självklart också fett bra, jag har kul osv men det är väl för att jag lärde känna allihopa tidigare som får mig så glad :o helt annan känsla, HELT annan känsla.. nå vad fan gör man.. i dagens läge finns det så jävla mycket falskhet, det är sjukt! hur mycket man än försöker skita i det så går det inte.. ibland gör det ont, ibland inte, men hur jävla länge ska man kunna klara av att stöta bort det från en egentligen? man kan inte förevigt gå omkring och låtsas som att allting är bra och bara svälja allt folk säger, finns det någon gräns lixom? och om man kommenterar någonting så blir alltid någon arg/ledsen så vad gör man? visst kan man skita i det helt och hållet, men är det en nära vän så vafan? vad fan gör man? jag vet inte vad jag tänker med för tillfället och jag är inte så intresserad av att veta heller, helst skiter jag i allt och gömmer mig hemma och går inte ut förrän allt är som förr. men det går ju inte, så jag blir hemma livet ut. förlåt men jag måste sluta nu, jag börjar gråta. :) hejdå.

förresten så är den bra musiken ras cricket - polisen slår