jessix

hur skulle jag leva utan honom? vem skulle vara den underbaraste för mig, om inte han? vem skulle tröstat mig på bion idag när jag grät åt filmen, vem skulle berätta för mig att jag aldrig kommer bli lämnad? vem skulle vara där bredvid mig när jag går och lägger mig, och vem skulle jag annars titta på när jag vaknar? vem skulle vagga mig till sömns i hans egen famn, med sina egna armar? vem skulle tala om för mig hur mycket älskad jag är, hur fin jag är och hur underbar jag är? vem skulle komma fram och hålla om mig bara sådär mitt i allt, med hans trygga armar omkring mig och säga att han älskar mig? vem skulle annars skratta åt mig när jag gör något galet, och vem skulle annars gråta med mig när jag är ledsen? vem skulle jag annars älska, så mycket som jag älskar honom?

-ingen. han är min.

och när han släpper av mig hemma på gården och själv ska vidare en sväng, när han öppnar dörren i farten påväg därifrån och skriker att han älskar mig och att jag måste smsa eller ringa direkt jag är uppe i lägenheten så han vet att ingenting hänt, att jag inte trillat eller att jag inte skadat mig, att jag lever så han inte behöver bli orolig över mig, det är då man känner att han verkligen alltid ska älskas av mig. och jag av honom. vem skulle jag annars vara, om inte han var min, och får mig att känna mig hel och vara mig själv?
-ingen. han är min.