jessix

tjaba här sitter jag i mitt kök. som vanligt! och så lyssnar jag på musik och dricker kaffe. eller det är slut. så jag drack kaffe. mina högtalare fungerar inte riktigt som dom ska här i köket så det är bara ena som spelar, man måste lirka lite fint med sladden för o få båda o fungera. men det går inte ännu, snart kommer det gå. bara sådär info på sidan om.

idag när jag slutade skolan så for jag och handlade. fredrik körde och christian hängde med in på ica som moraliskt stöd. handlade för första gången för endast mig! bara för en person alltså. och personen råkar vara jag i detta läge. ett köttfärs paket delade jag liksom upp i fyra fryspåsar när jag kom hem?? fan va sparsam jag ÄR alltså

folk ba "va??? hur kan du och c umgås?" o jag ba "va???? varför skulle vi inte kunna??"
vet att jag inte alls behöver förklara mig för ingen har någonting med det att göra, men jag tänkte att jag tänker yttra mig lite här nu SÅ ALLA KANSKE FÖRSTÅR eller dom flesta som vågar fråga iallafall. och till er som inte vågar;
jag anser det konstigt ifall jag och crille INTE skulle umgås? han är liksom den enda människan på hela den här planeten som känner MIG, från topp till tå. han vet om varenda födelsemärke jag har. han vet va jag tycker om och inte tycker om. han vet mina hemligaste hemligheter och han vet hur jag fungerar till 110%. jag tycker det skulle vara konstigt om inte vi umgicks. jag menar, hur skumt är det inte att INTE umgås? med den personen som verkligen känner en? han är min bästa vän nu ju. sen får folk ifrågasätta och snacka hur mycket de vill men det är så jag ser på saken. jag vill ju umgås med den personen som känner mig bäst. och det är väl klart förfan att jag ännu älskar honom, det kommer jag aldrig sluta göra. han är min första kärlek och han är den som byggt upp mig. synd att allting slutat som det gjort men det är faktiskt snart 5 månader sen vi gjorde slut. och han är min bästa vän. och jag tänker inte sluta umgås med honom. så sluta tro att ni vet nåt. för ni vet ingenting när det gäller mig och christian. så sluta tro det =) och nej, vi bor inte ihop.

jag är lycklig ändå, visst kommer det stunder man känner sig som den mest ensamma i hela världen, stunder som man känner sig som den mest ledsna människan i hela universum och stunder man bara vill gå och sova (inte dö, då är det allvarligt) (för allvarligt) men vafan. man får helt enkelt svälja skiten och bita ihop. tänka att det går över. för det gör det ju, allting går över tids nog. jag brukar alltid tänka att "men va gör det om hundra år". för det gör ingenting om hundra år, ingen kommer komma ihåg det om hundra år. inte ens jag själv för då lever jag inte. tror jag ju iallafall.

nä nu ska jag sluta va sån där och istället börja fundera på mat. =) eller haha okej, jag ska fundera på vad jag ska göra för mat. tror jag ska göra kycklingsallad. nyttig som jag är haha

snart kommer linda hit och vi ska dricka kaffe. och sen kanske jag hör av mig ikväll, antagligen skit deppig för att jag är ensam. men det får vi väl leva med. och det går ju över =)))))))))



såhär skulle jag se ut om jag hade sorgsna ögon (det ena lite mer sorgset än det andra) (vilken tur att jag inte har sorgsna ögon)


jag och rillso